av Omega-3-fettsyror är en av de mest omtalade näringskomponenterna inom både nutrition och medicin. Anledningen är enkel: dessa fleromättade fetter har visat sig spela en central roll i en rad kroppsliga funktioner, och deras påverkan på både förebyggande och terapeutisk hälsa är väl dokumenterad. För professionella inom vården är det därför av stort värde att ha en grundlig förståelse för omega-3:s betydelse, hur det påverkar kroppen och i vilka situationer extra fokus på intaget är särskilt motiverat.
Omega-3 består huvudsakligen av tre fettsyror: alfa-linolensyra (ALA), eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA). ALA återfinns främst i växtbaserade livsmedel som linfrön och valnötter, medan EPA och DHA förekommer i marina källor som fet fisk och alger. Kroppen kan i viss mån omvandla ALA till de andra två, men denna omvandling är ineffektiv, vilket innebär att direkt tillförsel av EPA och DHA ofta är nödvändig för att uppnå tillräckliga nivåer.
Det kanske mest väldokumenterade området där omega-3 gör skillnad är hjärt-kärlhälsan. Epidemiologiska studier har visat att människor som regelbundet äter fisk har en lägre förekomst av hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd. Denna skyddseffekt förklaras till stor del av att omega-3 sänker triglyceridnivåerna, har en blodtryckssänkande effekt och förbättrar endotelfunktionen. Dessutom påverkas hjärtrytmen positivt, med minskad risk för ventrikulära arytmier. Flera kliniska studier, däribland GISSI-Prevenzione, har visat att tillskott av omega-3 efter hjärtinfarkt kan minska risken för ny kardiovaskulär händelse och dödlighet.
Utöver hjärtat spelar omega-3 en viktig roll i regleringen av inflammation. EPA och DHA fungerar som föregångare till bioaktiva lipider som resolviner och protectiner, vilka har en direkt antiinflammatorisk effekt i kroppen. Detta är särskilt relevant vid kroniska inflammatoriska sjukdomar, däribland reumatoid artrit, inflammatorisk tarmsjukdom och psoriasis. Flera studier har visat att omega-3 kan minska ledsmärta och svullnad hos patienter med reumatism, ofta med en samtidig minskning i behovet av NSAID.
När det gäller hjärnan har omega-3, framför allt DHA, en särskilt viktig funktion. DHA är en av huvudkomponenterna i hjärnans neuronala membran och är avgörande för normal neurotransmission och synaptisk funktion. Hög omega-3-status har kopplats till förbättrad kognitiv prestation hos både barn och vuxna. Hos äldre finns ett samband mellan omega-3 och minskad risk för kognitiv försämring och demens. Intressant nog har också psykiatriska tillstånd, som depression, visat sig kunna påverkas av omega-3. I vissa studier har tillskott, särskilt av EPA, förbättrat symtombilden vid egentlig depression, framför allt som komplement till traditionell farmakoterapi. Även om forskningen ännu inte är entydig i alla avseenden, pekar mycket på att omega-3 påverkar serotoninsignalering och inflammationsstatus i hjärnan på ett sätt som kan mildra depressiva symptom.
Synförmågan är ett annat område där omega-3 spelar en viktig roll, särskilt under foster- och spädbarnsutvecklingen. DHA är en betydande beståndsdel i näthinnans cellmembran och bidrar till korrekt utveckling av synfunktionen. Forskning har visat att ett tillräckligt intag av DHA under graviditet är kopplat till bättre synskärpa hos barnet. På senare år har även vuxnas synförmåga och risk för åldersrelaterad makuladegeneration börjat kopplas till omega-3-status, vilket gör detta fett till ett potentiellt verktyg i både pediatrisk och geriatrisk ögonhälsa.
För gravida och ammande kvinnor är ett tillräckligt intag av omega-3 inte bara viktigt – det är avgörande. Under graviditeten förs DHA från moderns förråd till fostret via moderkakan. Detta behov fortsätter under amningen. Ett tillräckligt intag hos modern är förknippat med förbättrad kognitiv utveckling hos barnet, men även med minskad risk för för tidig födsel och lägre förekomst av postpartumdepression. Samtidigt är det inte ovanligt att gravida kvinnor begränsar sitt intag av fisk på grund av oro för tungmetaller och miljögifter, vilket ytterligare understryker vikten av rådgivning om säkra källor till omega-3 eller lämpliga tillskott.
Äldre personer är en annan viktig grupp. Förutom att de ofta har ett ökat behov av kardiovaskulärt skydd och stöd för kognitiva funktioner, minskar deras aptit och därmed det totala energiintaget – vilket kan leda till otillräckligt upptag av omega-3 via maten. Här kan tillskott vara ett smidigt sätt att kompensera för minskat näringsintag och stödja både hjärta och hjärna på ålderns höst.
Även personer som lever med kroniska sjukdomar med inflammatoriska inslag har ofta nytta av ett optimerat omega-3-intag. Detta gäller till exempel patienter med autoimmuna sjukdomar, metabola syndrom, insulinresistens och vissa hudsjukdomar. Flera kliniska observationer tyder på att omega-3 kan bidra till att mildra sjukdomsaktivitet, även om det sällan är en ersättning för läkemedel. Däremot är det ett kostrelaterat verktyg som, rätt använt, kan förstärka behandlingens effekt.
I dagens kostmönster får många i sig för lite omega-3, särskilt EPA och DHA. Den genomsnittliga kosten i västvärlden är ofta rik på omega-6-fettsyror och fattig på marina fetter, vilket skapar en obalans i kroppens fettomsättning och inflammatoriska signalering. Rekommendationerna från Livsmedelsverket är att äta fisk 2–3 gånger per vecka, varav minst en gång fet fisk. Det motsvarar ungefär 250 till 500 milligram EPA och DHA per dag. För särskilda grupper, till exempel personer med kardiovaskulär sjukdom eller gravida, kan intaget behöva ökas till det dubbla eller mer. I dessa fall är det ofta aktuellt med kosttillskott, som bör doseras i samråd med vårdgivare.
