bannerRedWhite

Er det bedre i Norge?


Det norska fastläkarsystemet har seglat upp som en förebild i debatten om hur primärvården ska organiseras i Sverige. Socialdemokraterna har inför valet lovat en primärvårdsreform där alla ska ha rätt till en fast läkare med samordningsansvar. Hur ser fastläkarsystemet ut och vad har vi att lära från vårt grannland?

Fastläkarsystemet i korthet

I Norge är primärvården kommunernas ansvar, medan sjukhusen är statliga. Fylken, motsvarigheten till våra landsting har inget ansvar för vården. Fastläkarsystemet infördes 2001 och kommunen bestämmer hur många fastläkare det ska finnas i där utifrån befolkningens storlek och behov. Tanken med systemet är att varje invånare ska ha en enskild läkare som ansvarar för dem, men i praktiken organiseras vården ofta i "gruppepraksis" eller "fellesliste", vilket liknar svenska vårdcentraler. Om man som patient listar sig på en sådan inrättning får man träffa den läkare som är ledig, även om det finns en ansvarig läkare och man försöker hålla kontinuitet. Patienterna har rätt att lista sig hos vilken läkare de vill i kommunen, så länge det finns plats på listan. Antal listade patienter ligger i normalfallet runt 1200 och det finns ett tak på 2500 patienter/läkare. Fastläkarna är privatpraktiserande och får lön efter prestation. Ersättningssystemet består av en fast kapiteringsersättning (per listad patient) som är lika i hela landet samt en rörlig besöksersättning enligt en nationell taxa som ger ersättning för över hundra olika åtgärder, från telefonsamtal till kirurgiska ingrepp.
Huvudskillnaden mot den Svenska primärvården och vårdvalssytemet är:
  • Stark reglering av etableringar. Varje ny fastläkarinrättning måste godkännas på en rad nivåer inklusive "statens råd för läkarfördelning" som ligger under socialdepartementet.
  • Nästan alla fastläkarmottagningar är privata och 96% av fastläkarna har prestationsbaserad lön.
  • Det finns några mindre bolag, men i princip är varje läkare sin egen. Inga riskkapitalbolag och stora vårdkoncerner med andra ord.
  • En enhetlig ersättningsmodell och listningstak över hela landet
  • Fastläkarna har ett större ansvar än svenska allmänläkare och allt fler uppgifter förs över från sjukhusen och ut i primärvården.

Pressad situation för fastläkarna

Fastläkarna får allt fler arbetsuppgifter när vård flyttas ut från sjukhusen. De flesta fastläkarmottagningar har inga sjuksköterskor som sköter diabetes, hypertension eller astma som i Sverige. Det leder till att många enkla rutinuppgifter också måste skötas av läkare. Resultat är att nästan ingen söker de lediga tjänster som finns och många överväger att sluta. En statlig undersökning visade att snittarbetstiden är 55,6 timmar/veckan för fastläkarna och att 25% arbetar mer än 62 timmar/vecka. Trønderopprøret (ett läkaruppror) har startats för att kräva bättre villkor. I deras enkät med över 1000 svarande rapporterade 28 procent att de har övervägt att sluta jobbet under de senaste sex månaderna på grund av stress. Ungefär lika många säger att jobbet går utöver hälsan.

Läs mer om Trønderopprøret här.

Populär reform men svårt med tillgängligheten

Målsättningen med systemet var att öka kontinuitet i läkarkontakten för den enskilda patienten. Antalet fastläkare har sedan dess ökat mer än pensionsavgångarna, särskilt har andelen kvinnor ökat. Fastläkarsystemet är mycket populärt hos befolkningen. Vad det gäller framgången för reformen är bilden blandad nu när reformen har 15 år på nacken. De flesta anser att tillgängligheten har blivit bättre, men fyra av tio läkare klarar inte målet att erbjuda tid inom 5 dagar. Systemet fungerar i större kommuner samtidigt som det är fortsatt svårt att rekrytera i glesbygden, precis som i Sverige. I en stad med mer än 50 000 invånare stannar fastläkare tre gånger så länge som i samhällen med under 2000 invånare där läkare bara arbetar i snitt 2,75 år innan de drar vidare.

Kritik mot privatisering och kommersialisering

I Norge är fastläkarsystemet i stort sett helt privat och läkarna tvingas in ett system med rörlig lön baserat på prestation. Det har höjts röster som menar att kommersialiseringen av primärvården leder till en förändring av patient-läkarrelationen till en kundrelation. Den rörliga lönen och egenföretagande gör också att det är mycket dyrare för den enskilde läkaren att teckna en fullgod sjukförsäkring. Allt detta leder till att skepticismen mot fastläkarsystemet ökar bland läkarna, särskilt de yngre. Andelen av fastläkarna som vill verka i privat regi har minskat från 52% 2009 till 36% 2012. Bland studenter och AT-läkare är stödet för privat regi och rörlig lön under 20%.

Svenska Läkarförbundet positiva

I Lördags var det dags för läkarförbundets ordförande, Heidi Stensmyren, att diskutera primärvården i Ekots Lördagsintervju. Förbundet vill se en satsning på primärvården och en fast läkarkontakt för alla enligt norsk modell även om man vill "plocka russinen ur kakan" snarare än att kopiera systemet rakt av. Reformbrist snarare än resursbrist lyftes fram som förklaring till den svenska vårdkrisen även om det också påpekades att det behövs nya pengar för att lyfta primärvården innan man kan börja omfördela resurser från specialistvården. Kristina Kennedy, chefredaktör på Dagens Medicin kommenterade efteråt. Hör hela intervjun här.

Remisser skickas i onödan

Fastläkarna agerar portvakt till specialistvården och det krävs även remiss till akutmottagningen. Men det finns bekymmer på denna front, precis som i Sverige. Mer än var fjärde fastläkare remitterar regelbundet patienter till specialistsjukvården, trots att de inte förväntar sig någon medicinsk nytta av det. Var tredje sjukhus uppger att de regelbundet tar patienter för undersökning, även om det framgår av remissen att patienten inte borde ha blivit remitterad. Otydligt uppdrag, oklar ansvarsfördelning och dålig kommunikation mellan primärvård och specialistvård pekas ut som viktiga orsaker till problemet. "Sådan användning av resurser medför risken att patienter med riktiga behov kan få vänta på den nödvändiga behandlingen", säger Per-Kristian Foss, på riksrevisionen i Norge.

I nästa nummer: Vem vann vårdvalet?

Nästa nummer kommer runt midsommar och blir en uppgörelse med det svenska vårdvalssystemet som tro det eller ej stiftades för 10 år sedan i år. Skicka dina bästa lästips till info@socialistiskalakare.se

Gillade du detta?

Socialistiska Läkare satsar nu på ett nyhetsbrev där du som läsare får lära dig något nytt och relevant varje månad. Det kan vara temanummer som detta, eller några lästips som vi tycker är extra spännande. Vi hoppas kunna stimulera till en initierad diskussion runt fikabordet på jobbet.
Har du läst något nyligen som fler borde ta del av? Eposta oss på info@socialistiskalakare.se så tar vi med det i nästa nummer!
facebook twitter
MailPoet