bannerRedWhite

Hur kunde det bli världens dyraste sjukhus?

Ingen lär ha missat att Nya Karolinska Solna (NKS) är en praktskandal, men det är lätt att bli förvirrad av alla turer. Vi kan ärligt säga att vi inte visste var vi skulle börja detta nummer av nyhetsbrevet. Men till slut bestämde vi oss för att försöka förklara hur det kunde bli så dyrt. Vi vill också förklara konsulternas roll i projektet, debaclet med värdebaserad vård, medicinsk teknik och den nya organisationen - med det får vänta till en annan gång. Håll till godo!

Från Snus till Sjukt Hus

2001: Stockholms läns landsting tillsätter SNUS-utredningen (Stockholms Nya Universitetssjukhus) kring behov och möjligheter att skapa ett nytt universitetssjukhus. Denna följs upp av ytterligare en utredning (3S)
2005: Beslut att gå vidare i planeringsprocessen och en formgivningstävling utlystes som White arkitekter vinner.
2008: Konsultfirman Ernst&Young utreder finansiering och drift och rekommenderar offentlig-privat samverkan med 100% privat finansiering. Den moderatledda landstingsledningen beslutar att bygget ska ske med OPS
2009: Endast ett anbud kvalificerar sig - de rödgröna i landstinget försöker få moderaterna att avbryta upphandlingen.
2010: Moderaterna ger uppdraget till den enda budgivaren: Ett konsortium bestående av byggbolaget Skanska och riskkapitalbolaget Innisfree. Oppositionen med Ilija Batljan (s) i spetsen lyckas förhandla ner kostnaderna i sista sekunden. Efter detta går även de rödgröna partierna med på beslutet. Skanska drar nytta av att de är enda budgivaren och förlänger byggtiden med två år och höjer kostnaden med 2 miljarder.
2016: Verksamheten börjar flytta in i det nya huset
2018: Sjukhuset i full drift.
Nya_Karolinska,_december_2016a

Offentlig-Privat Samverkan

Offentlig-privat samverkan (OPS) innebär att ett privat konsortium finansierar och driftar NKS och att Landstinget sedan hyr tillbaka sjukhuset. Det är lite som att leasa en volvo istället för att ta ett lån för att köpa den. Alla vet att det sannolikt blir lite dyrare i längden, men är beredda att betala lite extra för att slippa lägga upp slantarna och samtidigt veta vad kostnaden blir varje månad. Tanken är också att det blir "hassle free", dvs att byggkvalitén blir god, bygget blir klart i tid osv. En liten premie är rimligt att betala för tryggheten och förutsägbarheten.

Men varför blir det så himla dyrt?

Det finns två huvudsakliga anledningar till detta.
För det första handlar det om själva finansieringen. Landstinget kan låna väldigt billigt medan räntan för privata aktörer är betydligt högre.

För det andra handlar om ett nytt sjukhus och inte Volvo. Det fasta priset bygger på en färdig kravspecifikation som bestämdes från början och alla ändringar medför en extra kostnad. Först beräknades investeringskostnaden till 5,3 miljarder inklusive utrustning (2001), därefter 8,5 miljarder (2004) vilket sedan drog iväg till 14 miljarder (2008) för att fortsätta till knappt 29 miljarder kronor strax innan inflytt 2017. Dubbleringen från beslut till inflyttning är på grund av de tilläggsavtalen som tecknats. Därtill tillkommer driften fram till 2040 vilket ger en total kostnad på ca 60 miljarder, dvs ungefär 3 miljarder per år. Ingen vård är inräknat i det priset.

Ett motsvarande sjukhus byggs i Århus, Danmark, för en kostnad av 6,45 miljarder danska kronor och då ingår både IT och medicinsk teknik, något som ligger utanför OPS-avtalet för NKS

Vad leder detta till?

Skanska och Innisfree kan på det offentligas bekostnad plocka ut enorma vinster under en lång tid framåt eftersom landstinget garanterar ett kassaflöde i projektet - det är riskfria pengar. Konsortiet förlägger ägandet till ett skatteparadis och undgår beskattning.

NKS har höga driftskostnader under lång tid som inte går att förhandla ner. Det gör att projektet blir gökungen som äter upp de resurser som skulle behövts bättre någon annan stans. Om landstinget inte genomför ett omfattande sparpaket i andra verksamheter finns risken att de kommer att förlora sin kreditvärdighet på grund av den ökade skuldsättningen och minskade likviditeten. Det gör andra investeringar dyrare i framtiden.

Ingen demokratisk insyn - Totalt har över 1300 personer skrivit under ett sekretessavtal för att hindra att information om affären når allmänheten. Bland dessa återfinns samtliga ledande politiker från alla partier. NKS ökar politikerföraktet och gör att demokratin urholkas på sikt.

I England där OPS-lösningar varit på modet under en längre tid har staten varit tvungen att köpa ut konsortierna för att rädda verksamheten från konkurs. Skanska kommer sannolikt att sälja sin andel inom kort, vilket de gjort i andra liknande projekt utomlands. Notan kan alltså hamna hos staten, så att skattebetalarna får betala för projektet två gånger.

Rekommenderad läsning

The UK’s PPPs Disaster - Lessons on private finance for the rest of the world av Joel Benjamin och Tim JonesSjukt hus : globala miljardsvindlerier från Lesotho till Nya Karolinska av Henrik Ennart , Fredrik Mellgren
Nya Karolinska Sjukhuset i Solna - En nationalekonomisk fallstudie av Richard Konradsson och Theodor Porss

Gillade du detta?

Socialistiska Läkare erbjuder nyhetsbrev där du som läsare får lära dig något nytt och relevant varje gång. Vi tar upp teman som vi själva tycker är extra spännande och hoppas kunna stimulera till en initierad diskussion runt fikabordet på jobbet
Tipsa gärna andra om prenumerera
Har du läst något nyligen som fler borde ta del av? E-posta oss på info@socialistiskalakare.se så tar vi med det i ett kommande nummer!

Medlemsinformation

Socialistiska Läkare växer! Bli medlem du också. Du blir enkelt medlem via vår hemsida genom att följa denna länk

Om du redan är medlem och vill betala medlemsavgiften är det bara att swisha till 1232327955

Student: 100kr, AT/vik UL: 250kr, ST-läkare: 400kr, specialist: 500kr, pensionerad/stödmedlem: 250kr
facebook twitter instagram
MailPoet