Kategoriarkiv: Nyheter

Hur räddar vi vården från dagens vårdval?

Majoriteten av rapporter och forskning slår alltså fast att vårdvalets vinnare är de friskare och rikare patienterna. Och inte minst näringslivet, vill vi tillägga. Utan vårdvalen och andra ”valfrihetsreformer” hade de inte kunnat ta ut sina miljarder i vinst. De tio största vård-och omsorgsbolagen tog 2016 ut 68 miljarder kronor i vinst. Detta är ungefär lika mycket som Nya Karolinska beräknas kosta under de 30 år som avtalet löper.

Läkaren Jan Halldin och professorn i folkhälsa Göran Dahlgren skriver i Läkartidningenatt de negativa konsekvenserna av vårdvalen är så väl dokumenterade att det krävs en diskussion om alternativ till dessa marknadsorienterade reformer. Visst ska patienter få välja vårdgivare, men vården ska bedrivas utefter behov. Istället för de komplicerade ersättningssystemen som bygger på konkurrens mellan olika vårdare, bör vi ha ramanslag.

Vi säger: Mer makt åt professionen och åt de mest behövande patienterna. Mindre makt åt företagen. Detta vore vårdval på riktigt.

Detta materialet kommer från vårt senaste nyhetsbrev. Spännande läsning direkt till din mail varje månad.

Prenumerera:

Kaos i det borgerliga skyltfönstret

Stockholms läns landsting var ett av de första landstingen som introducerade vårdval inom hälso- och sjukvården. Med åren har även specialiserade vårdval utvecklats och idag finns 37 vårdval i SLL och fler utlovas om högern vinner valet i höst. Detta trots att följderna har blivit skenande kostnadsutveckling utom kontroll. Under 2016 gav alla vårdval en merkostnad på drygt 1,3 miljarder kronor jämfört med kostnadsutvecklingen för den övriga sjukvården. Landstinget själva slår fast i rapporten Vårdval 10 år – vad vet vi om dess effekter? att:

  • ”Volymerna” har ökat mycket mer än förväntat
  • Vård sker inte efter behov utan styrs av efterfrågan och konkurrens
  • Möjligheten att styra vården dit den behövs är liten eftersom fri etableringsrätt råder.
  • Patienter med lättare vårdbehov i socioekonomiskt starka grupper har gynnats mer av vårdvalet och ökat sin vårdkonsumtion mer än patienter med större vårdbehov.

I Stockholm finns nu över 600 privata vårdföretag och idag sker fler öppenvårdsbesök hos privata vårdgivare än hos offentliga verksamheter där. Vårdvalet innebär alltså att massor av skattepengar försvunnit i vinster till privata fickor.

Detta materialet kommer från vårt senaste nyhetsbrev. Spännande läsning direkt till din mail varje månad.

Prenumerera:

Vårdvalet i strid med hälso- och sjukvårdslagen

En grupp forskare från Sverige och England har granskat alla tillgängliga rapporter och vetenskapliga artiklar som undersökt effekterna av den svenska vårdvalsreformen. Den visar att vårdvalet ökade det genomsnittliga antalet besök, men framför allt bland välbärgade grupper och bland de med lägre vårdbehov. Vårdvalet har också försvårat en integrerad vård för dem med komplexa behov. Resurserna till vårdvalet styrs i högre utsträckning av geografi, patientval och efterfrågan och mindre efter vårdbehov. Sammantaget är bedömningen att reformen kan ha skadat jämlikheten i primärvården, i strid med den svenska hälso- och sjukvårdslagen.

Burström B, Burström K, Nilsson G, Tomson G, Whitehead M, Winblad U. Equity aspects of the Primary Health Care Choice Reform in Sweden – a scoping review. Int J Equity Health. 2017 January 28;16(1):29.

Detta materialet kommer från vårt senaste nyhetsbrev. Spännande läsning direkt till din mail varje månad.

Prenumerera:

Vem vann vårdvalet?

I år är det 10 år sen vårdvalen började införas. Vårdvalen innebär att det är obligatoriskt för landstingen att erbjuda fri etableringsrätt för vårdgivare inom primärvården, för övriga delar av hälso- och sjukvården är vårdvalen frivilliga. Med argument om patientens valfrihet, har det privata näringslivet fått ta över allt större del av sjukvården, pengarna får de från landstinget. I princip helt riskfritt har företagen kunnat ta ut våra skattepengar som privat vinst. Men vilka patienter har gynnats? Och var har pengarna tagit vägen? Vi gör ett nedslag i forskningen och läser rapporter om vad som egentligen hände.

Under den kommande veckan kommer vi publicera flera inlägg på detta tema. Idag börjar vi med att slå fast att det varit en…

Ojämn fördelning av vårdvalets införande

I den nationella debatten framstår det ibland som att vårdval och vinster i vården är fråga som berör hela landet. Då är det viktigt att komma ihåg att variationen är stor mellan landstingen, andelen privat vårdcentraler i primärvård varierar mellan 13 % och 67 %. Län med borgerligt styre har infört vårdval för specialistvård i betydligt större utsträckning än de socialdemokratiskt ledda länen.

Figur nedan: Antal vårdval 2017. Källa SKL
vardvalisverige

Prenumerera på nyhetsbrevet för att få all info på en gång!

Tema: Ska primärvården bli som i Norge?

Det norska fastläkarsystemet har seglat upp som en förebild i debatten om hur primärvården ska organiseras i Sverige. Socialdemokraterna har inför valet lovat en primärvårdsreform där alla ska ha rätt till en fast läkare med samordningsansvar. Hur ser fastläkarsystemet ut och vad har vi att lära från vårt grannland?

Fastläkarsystemet i korthet

I Norge är primärvården kommunernas ansvar, medan sjukhusen är statliga. Fylken, motsvarigheten till våra landsting har inget ansvar för vården. Fastläkarsystemet infördes 2001 och kommunen bestämmer hur många fastläkare det ska finnas i där utifrån befolkningens storlek och behov. Tanken med systemet är att varje invånare ska ha en enskild läkare som ansvarar för dem, men i praktiken organiseras vården ofta i ”gruppepraksis” eller ”fellesliste”, vilket liknar svenska vårdcentraler. Om man som patient listar sig på en sådan inrättning får man träffa den läkare som är ledig, även om det finns en ansvarig läkare och man försöker hålla kontinuitet. Patienterna har rätt att lista sig hos vilken läkare de vill i kommunen, så länge det finns plats på listan. Antal listade patienter ligger i normalfallet runt 1200 och det finns ett tak på 2500 patienter/läkare. Fastläkarna är privatpraktiserande och får lön efter prestation. Ersättningssystemet består av en fast kapiteringsersättning (per listad patient) som är lika i hela landet samt en rörlig besöksersättning enligt en nationell taxa som ger ersättning för över hundra olika åtgärder, från telefonsamtal till kirurgiska ingrepp.
Huvudskillnaden mot den Svenska primärvården och vårdvalssytemet är:

  • Stark reglering av etableringar. Varje ny fastläkarinrättning måste godkännas på en rad nivåer inklusive ”statens råd för läkarfördelning” som ligger under socialdepartementet.
  • Nästan alla fastläkarmottagningar är privata och 96% av fastläkarna har prestationsbaserad lön.
  • Det finns några mindre bolag, men i princip är varje läkare sin egen.
  • Inga riskkapitalbolag och stora vårdkoncerner med andra ord.
  • En enhetlig ersättningsmodell och listningstak över hela landet
  • Fastläkarna har ett större ansvar än svenska allmänläkare och allt fler uppgifter förs över från sjukhusen och ut i primärvården.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få hela bilden