En narkotikapolitik i förändring – från ideologi till evidens

Svensk narkotikapolitik är ständigt omdebatterad. Kriminaliseringen av eget bruk av narkotika försvårar för personer om använder droger att få adekvat vård för sitt beroende. Narkotikadödligheten i Sverige är hög jämfört med andra länder i Europa. I gruppen som injicerar droger är dödligheten över lag betydligt högre än i övriga befolkningen.

Samtidigt har vi de senaste åren sett en öppning för mer skadelindrande åtgärder, så kallad harm reduction. Det tydligaste exemplet är förändringen av lagen om sprututbyte som trädde i kraft i mars 2017. Den tog bort vad som har kallats det kommunala vetot och möjliggör för fler landsting att starta mottagningar för sprututbyte. Åldersgränsen för att delta i sprututbyte sänktes samtidigt från 20 till 18 år, en viktig åtgärd då det är nödvändigt att tidigt nå personer när de börjar injicera droger för att förhindra smittspridning och erbjuda möjlighet till beroendevård.

I år har läkemedlet naloxon, som används för att häva överdoser med opioider, såsom heroin, blivit godkänt som nässprej. Nu kan detta livräddande läkemedel delas ut till brukare som därmed kan rädda livet på sina kamrater i väntan på ambulans.

I Sverige har 80 % av personer som någon gång injicerat droger smittats med hepatit C-virus. Många har en obehandlad aktiv infektion och riskerar därmed att sprida viruset vidare. Tack vare nya effektiva läkemedel kan nu i princip alla botas – om de får tillgång till behandling. Sprututbyten och mottagningar som erbjuder substitutionsbehandling (metadon eller subutex) är utmärkta platser att behandla dessa patienter, vilka ofta inte har någon kontakt med infektionskliniker. Internationellt har man kommit långt på denna punkt och i Sverige börjar olika lokala initiativ visa goda resultat.

I detta nyhetsbrev presenteras tre vetenskapliga artiklar på narkotikaområdet samt två inlägg av mer populärvetenskaplig natur i ämnet.

Läs hela nyhetsbrevet här

Hur räddar vi vården från dagens vårdval?

Majoriteten av rapporter och forskning slår alltså fast att vårdvalets vinnare är de friskare och rikare patienterna. Och inte minst näringslivet, vill vi tillägga. Utan vårdvalen och andra ”valfrihetsreformer” hade de inte kunnat ta ut sina miljarder i vinst. De tio största vård-och omsorgsbolagen tog 2016 ut 68 miljarder kronor i vinst. Detta är ungefär lika mycket som Nya Karolinska beräknas kosta under de 30 år som avtalet löper.

Läkaren Jan Halldin och professorn i folkhälsa Göran Dahlgren skriver i Läkartidningenatt de negativa konsekvenserna av vårdvalen är så väl dokumenterade att det krävs en diskussion om alternativ till dessa marknadsorienterade reformer. Visst ska patienter få välja vårdgivare, men vården ska bedrivas utefter behov. Istället för de komplicerade ersättningssystemen som bygger på konkurrens mellan olika vårdare, bör vi ha ramanslag.

Vi säger: Mer makt åt professionen och åt de mest behövande patienterna. Mindre makt åt företagen. Detta vore vårdval på riktigt.

Detta materialet kommer från vårt senaste nyhetsbrev. Spännande läsning direkt till din mail varje månad.

Prenumerera:

Kaos i det borgerliga skyltfönstret

Stockholms läns landsting var ett av de första landstingen som introducerade vårdval inom hälso- och sjukvården. Med åren har även specialiserade vårdval utvecklats och idag finns 37 vårdval i SLL och fler utlovas om högern vinner valet i höst. Detta trots att följderna har blivit skenande kostnadsutveckling utom kontroll. Under 2016 gav alla vårdval en merkostnad på drygt 1,3 miljarder kronor jämfört med kostnadsutvecklingen för den övriga sjukvården. Landstinget själva slår fast i rapporten Vårdval 10 år – vad vet vi om dess effekter? att:

  • ”Volymerna” har ökat mycket mer än förväntat
  • Vård sker inte efter behov utan styrs av efterfrågan och konkurrens
  • Möjligheten att styra vården dit den behövs är liten eftersom fri etableringsrätt råder.
  • Patienter med lättare vårdbehov i socioekonomiskt starka grupper har gynnats mer av vårdvalet och ökat sin vårdkonsumtion mer än patienter med större vårdbehov.

I Stockholm finns nu över 600 privata vårdföretag och idag sker fler öppenvårdsbesök hos privata vårdgivare än hos offentliga verksamheter där. Vårdvalet innebär alltså att massor av skattepengar försvunnit i vinster till privata fickor.

Detta materialet kommer från vårt senaste nyhetsbrev. Spännande läsning direkt till din mail varje månad.

Prenumerera:

Nu drar vi igång i Uppsala! Välkomna den 4 juli

Nu drar vi igång aktivitet i Uppsala!
Första mötet blir socialt häng hemma hos en av våra medlemmar. Onsdag 4 juli kl. 18.30. Vi spånar på höstens aktiviteter och fikar. Skicka ett meddelande till info@socialistiskalakare.se för mer info. Välkomna!

Vårdvalet i strid med hälso- och sjukvårdslagen

En grupp forskare från Sverige och England har granskat alla tillgängliga rapporter och vetenskapliga artiklar som undersökt effekterna av den svenska vårdvalsreformen. Den visar att vårdvalet ökade det genomsnittliga antalet besök, men framför allt bland välbärgade grupper och bland de med lägre vårdbehov. Vårdvalet har också försvårat en integrerad vård för dem med komplexa behov. Resurserna till vårdvalet styrs i högre utsträckning av geografi, patientval och efterfrågan och mindre efter vårdbehov. Sammantaget är bedömningen att reformen kan ha skadat jämlikheten i primärvården, i strid med den svenska hälso- och sjukvårdslagen.

Burström B, Burström K, Nilsson G, Tomson G, Whitehead M, Winblad U. Equity aspects of the Primary Health Care Choice Reform in Sweden – a scoping review. Int J Equity Health. 2017 January 28;16(1):29.

Detta materialet kommer från vårt senaste nyhetsbrev. Spännande läsning direkt till din mail varje månad.

Prenumerera:

En annan vård är möjlig